Mögel

 

Mögel är vanligt. Vi utför mögelbesiktningar och mögelinspektioner av mögeltyper i hus, och berättar vad som behövs för att till exempel ta bort svartmögel, men även vitt mögel, rosa mögel och grönt mögel.

Mögel i hus är ett samlingsnamn för mikroskopiska svampar som växer med flercelligt grenade trådar. Uppkomsten och tillväxten av mögel grundar sig i flera föreliggande faktorer. För att mögel och andra mikroorganismer ska kunna gro måste det finnas tillgång till fukt motsvarande över 70 % rf (relativ luftfuktighet), näring, syre och gynnsam temperatur. Mikrobiell tillväxt kan ske vid temperaturer mellan 0-70 C°, optimum ligger mellan 18-24 C°. Näring kan hämtas från alla typer av organiska material såsom trä, textilier, papp, sönderfallande växtdelar mm.

Innan åtgärdsarbetet och saneringen av det mögelangripna materialet kan inleddas måste orsaken fastställas och avhjälpas. Det kan exempelvis vara att lokalisera och åtgärda ett vattenläckage eller en annan fuktkälla som gett upphov till problemet. Att endast sanera mögelangripet material, utan att fastställa orsaken, kan vara en tillfällig lösning där man riskerar att problemet återkommer.

När åtgärdsarbetet inleds ska detta utföras med stor försiktighet och där hänsyn tas till riskerna för spridning av damm och emissioner från påväxt till omgivande rum och utrymmen. Saneringen ska utföras av utbildad personal som på ett säkert sätt kan avlägsna det skadade materialet utan att mögelsporer ges möjlighet att spridas vidare via rumsluft och ventilation.

 

 

Riskkonstruktioner

Vissa konstruktioner är mer utsatta för mögelangrepp än andra då de betingelser som gynnar tillväxt. Typiska konstruktioner med mikrobiella skador är uteluftsventilerade krypgrunder, vindar där det förekommer luftotätheter från bostaden, invändigt utreglade och isolerade väggar emot stenstomme, uppreglade och isolerade golv mot gjuten bottenplatta.

Mögelpåväxt är särskilt benäget att drabba de punkter i en fastighet där temperaturvariationer är som störst. Exempelvis kan mögel växa på insidan av fönsterbågar och vid kalla ytterväggshörn, bakom stora möbler emot ytterväggar etc. Problem med ytlig påväxt på insidan av ytterväggar inom bostaden är ofta förknippade med brister i bostadsventilationen, ibland även med låg uppvärmningsgrad.

 

 

Dolt mögel

Mögel behöver nödvändigtvis inte vara synligt då det tenderar att kunna växa exempelvis på insidan av tapeter, under golv, inom bjälklag, i inte inspekterbara grunder mm. Där ovan nämnda faktorer förekommer kan tillväxt av mikroorganismer, bland annat mögel, uppstå.

Det finns skäl att misstänka dolt mögel om man upplever en avvikande Lukt. Lukt från mögel och andra mikroorganismer kan variera beroende på art och tillväxtbetingelser, starkast lukt uppstår ofta där påväxten är ansträngd, d v s där alla tillväxtfaktorer inte är fullt uppfyllda.

Lukt från mikroorganismer uppfattas ofta som instängd och unken, man benämner ofta lukten som mikrobiell.

Man kan även misstänka dolt mögel om boende eller de som arbetar i lokaler upplever hälsoproblem.
Exempel på hälsoproblem som kan vara relaterade till mikroorganismer är torrhosta, upprepade och långvariga förkylningar, ögonirritation, hudirritation, onormal trötthet, heshet, huvudvärk mm.

Om något av dessa hälsoproblem upplevs i samband med en inträffad vattenskada eller fuktskadafuktskada finns starka skäl att misstänka dolt mögel. Utredandet och sökandet av dolt mögel är förenligt med vissa risker och stor försiktighet ska därför vidtas.
Då man inte känner till var det faktiska problemet är beläget kan det vara svårt att efterfölja de riktlinjer som finns i hanterandet av mögelangripet material.
Skulle man börja riva i exempelvis mögelangripen tapet kan stora mängder sporer frigöras i luften. Det är därför av högsta vikt att man vid en misstanke om mögel låter ett proffs med erforderlig kunskap utreda och hantera problemet.

 

 

Hälsorisker med mögel

Riskerna med att vistas i miljöer där det finns angrepp av mögel och andra mikroorganismer är dels direkt, d v s överkänslighetsreaktioner, men även mer långsiktiga risker. Vid lång exponering av emissioner från mikrobiell påväxt kan man utveckla bestående överkänslighet, vilket kan medföra allergier och andra reaktioner i kroppen. Vid misstanke om mikrobiella skador som medför exponering mot luften vi andas i vårt boende eller på vår arbetsplats bör man därför alltid ta misstanken på största allvar.

Mögel, bakterier, actinomyceter och svampar är mikroorganismer och utgör en viktig del av naturens ekosystem där de bryter ner organsikt material. Mögel används ibland som ett förenklat samlingsbegrepp när man pratar om dessa organismer, exempelvis i samband med angrepp i bostaden. Ett mögelangrepp kan orsaka stor skada på såväl konstruktion som människors hälsa.

För att mögelsvampar ska trivas och växa krävs gynnsamma förhållanden i dess omgivning. Optimala fuktförhållanden, tillgång till syre, organiskt material samt gynnsam temperatur och rätt pH-värde är avgörande faktorer för mikrobiell påväxt.

 

Orsaker och skador

Lukterna kan ofta härledas till mögelangrepp orsakade av olämpliga konstruktioner, felaktiga materialval eller inträffade fukt- eller vattenskador. Svartmögel är ett samlingsnamn för flera mögelsorter med färgmässiga likheter. Denna vanligt förekommande mögeltyp trivs i fuktiga miljöer som till exempel våtutrymmen, källare, fasader eller krypgrunder. Majoriteten av alla olika svartmögelsorter producerar gifter (toxiner) som sprids via luften och kan ge upphov till astmatiska och allergiska besvär.

Exempel på kemiska skador är exempelvis nerbrytning av mattlim. Detta sker när vattenbaserat klister använts för att klistra fast en ny plastmatta på en befintlig plastmatta. Vid denna typ av problem bildas bland annat ammoniak vilket frigör mjukgörarkomponenter ur mattorna.

Ytterligare ett vanligt exempel på mikrobiell nerbrytning är när man byggt en träkonstruktion mot insidan av en naturligt fuktig källarvägg, där den invändiga konstruktionens utsida utsätts för en hög fuktbelastning.

 

Förutsättningar för tillväxt

Fukt och mögel

Luft innehåller alltid en viss mängd fukt i hus (vattenånga). Vid en viss temperatur kan man tillsätta fukt för att luften ska bli fuktmättad och när luften är mättad sker utfällning av fritt vatten, d v s kondens.
Fuktmättad luft har en Rf på 100 %. Mängden vattenånga i luften är relaterad till temperaturen, till exempel innehåller fuktmättad luft 4,86 gram vattenånga per m3 vid 0°C, motsvarande fuktinnehåll vid lufttemperatur på 20°C är 17,28 gram per m3. Vid relativ luftfuktighet på 50 % är hälften av luftens fuktbärande kapacitet utnyttjad.
Detta betyder att man kan behandla luft på två olika sätt för att skapa en miljö där mögel inte trivs. Man kan antingen höja temperaturen eller avlägsna fukt ur luften. Risken med att hantera ett fuktproblem genom att höja temperaturen är att det medför fuktrörelser, det vill säga okontrollerad förflyttning av fukt, till exempel in i tak- eller väggkonstruktioner.

 

Hygroskopiska egenskaper

Materials hygroskopiska egenskaper avser materials förmåga att ta upp och binda fukt. Porösa material som trä, betong, gips, asfaboard och liknande har en stor förmåga att binda fukt. Alla hygroskopiska material har gemensamt att de tar upp fukt i förhållande till den omgivande luftens relativa fuktighet . En del material har stor förmåga att binda fukt. Detta beror på att fukten samlas på ytan av celler i materialet. Ju fler sporer och celler ett material innehåller desto större är förmågan att binda fukt.

Exempel: 1 m3 trä kan binda 150 kilo vatten vid en relativ luftfuktighet om 98 % och 20°C i omgivande luft, samtidigt som den omgivande luften endast innehåller vattenånga om något under 20 gram per m3. (Vid redovisning av fuktinnehållet i trä används begreppet fuktkvot som anger hur stor del av materialets totala vikt som utgörs av vatten.)

 

Organiska material

Begreppet organiska material innefattar allt som kommer ifrån eller kemiskt liknar material från växt- eller djurriket, till exempel trä, papper och bomull. Gemensamt för alla organiska material är att de förr eller senare kommer att brytas ned för att återgå till naturens kretslopp. I stort sett alla organiska material är känsliga för fuktpåverkan. En förutsättning för att en sådan nerbrytning ska kunna ske är att det finns mögelsvamp.

 

 

Vårt arbete

I våra protokoll beskrivs lukter, om möjligt, som mikrobiella eller kemiska, ibland kan det vara svårt att avgöra vilken typ av lukt det rör sig om. Lukt beskrivs i termerna svag, måttlig, tydlig eller stark. Beskrivningen av luktupplevelse är utredarens personliga bedömning, där vi använder oss av erfarenheter från tidigare utredningar i fukt- eller luktskadade byggnader.
Efter vår utredning rapporterar vi med både digitalt och skriftligt protokoll, där redovisas fel och avvikelser som framkommit samt vår bedömning av vad som noterats. I protokollet lämnas dessutom förslag på lämpliga åtgärder för att rätta till de fel och brister som förekommer.

Kontakta oss på Aquademica om du är i behov av rådgivning angående mögelangrepp